Rohypnol

Jag hoppas ni har det bra där ute.

Då senaste inlägget var så random vågar jag drista mig till att lägga upp en ny dansfilm. Detta är från So you think you can dance och dansstilen är "Slow hip hop". Häftigt värre. Se och njut.



Kanske var min logik ovan inte helt lätt att följa. Då kommer här en något tydligare koppling.. Jag ska dansa idag, det är bland annat därför som dagens inlägg handlar om dans. Jag hade också kunnat skriva om att jag var på Bakken med familjen igår och, för en gångs skull, hade behov av ett åkband. Men nu skriver jag ju inte om det, eftersom dagens inlägg skulle handla om dans.

Ha det gott!

Mikael

___________________________________________________________________________________________



I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know
goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know
goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way
___________________________________________________________________________________________

Hej, jag heter Jesper och är 19 år jag har inget körkort (än) och bor hemma hos mina föräldrar som är skilda. Jag bor hemma hos mamma på jämna veckor det vill säga vecka 2,4,6,8,10 osv. och tvärtom hos pappa, det vill säga ojämna veckor 1,3,5,7,9 osv.

Mitt liv började i en liten by utanför Malmö som heter Vellinge där växte jag upp och lärde mig fotboll tills en dum jävla idiot började mobba mig där och jag slutade väldigt snabbt. Däremot kommer inte mina föräldar från Vellinge, Vellinge som jag gör utan min mamma är uppväxt i (tror jag) Eskilstorp som då var en egen by men som nu är uppäten av Vellinge. Min Fader är uppväxt på många ställen men hans födelseort är Trosa lite ovanför Stockholm, min bror är däremot en Fugliare.

Rosentorp är namnet på en skola som jag både saknar och hatar med hela mitt hjärta, både bra och dåliga minnen kommer från den skolan. En väldigt rolig händelse i 4:an, tror jag det var, minns jag mycket bra. Jag höll på att störa en av tjej som gick i sexan eller sjuan då, som jag tyckte var väldigt snygg, någon gång under detta jobbiga fenomen som heter Jesper så frågade jag om hon ville bli min flickvän och hon sa ja (självklart på skoj då från båda sidorna) så hon och jag var då tillsammans i en hel dag.
Ett annat gott minne jag har från skolan var när jag frågade en lärare om jag kunde få låna en tändare för jag skulle göra något dumt som bara kan förklaras genom att förstå fenomenet Jesper. Men dum nog som jag var stog en annan klasskamrat bredvid mig och sa att jag skulle sniffa butanet i tändaren eftersom det hade gått ett rykte att jag hade sniffat det i sjuan och åttan :/ :). Men, men det gick som det gick och läraren sa att han inte hade en och att jag inte skulle få en i vilket fall som helst så....fan!
Men senare den dagen så stannade läraren som jag frågade innan mig och Markus och frågade om vi tog droger, smarta som vi var då tog vi fram sprutorna och han fick sig en Fix. Nä men vi förstod direkt vad han prata om och berätta om ryktet och allt han sa var typ: "Okej, bra bara ni inte börjar med droger så är det lugnt!". Två år tidigare hade vår ex. lärare skrikit på klassen hur farligt det var att sniffa butan, helt jävla underbart! :)

De hemska sakerna tänker jag inte ens ta upp för det orkar jag inte men jag kan säga så här, jag var på väg att slå en kille till en blodig lever som aldrig skulle bli någon god mat.
Så vad gjorde jag under hela denna skolgången då? Jo, jag provade på Judo som jag kom si så där långt i men samtidigt började jag basket så jag orkade inte hålla uppe Judon och jag slutade. Basketen höll jag på med ett tag men sen var man tvungen att betala och det ville varken jag eller mina föräldrar. Sen prövade jag på fäktning fast det var inte min grej alls...

Några månader efter det vill säga typ 4-5 så gick jag in i en skola som jag var försenad till, gick in i matsalen och drog fram en stol till mig och satte mig bredvid Martin. Samtidigt som allt detta hände satt en annan kille i matsalen och trodde att jag var värsta fightern men som senare skulle upptäcka att jag var det snällaste barnet på jorden och att vi skulle bli delägare på en blogg som kommer att heta Rohypnol, ja det var han the one and only Mikael. Tyvärr skulle det dröja några veckor tills jag blev vän med vår andra ägare Wictor som vi träffade på Estetisk verksamhet (tror jag det hette). Men på denna skola, denna underbara skola där jag kommer för alltid ha mina allra, allra bästa minnen tack vare tre underbar år med en underbar klass och underbara lärare....fan nu börjar jag nästa gråta här också när jag tänker tillbaka :)

Vad som är roligast med allt detta är att jag och min morbror gick förbi min skola i lördags och jag sa: "här kommer jag ha de bästa minnena från mitt liv" och han sa: "eh, nä det kommer du inte alls" visst nu när man tänker efter kanske jag kommer att minnas mina barns födelse, min och min frus giftemål, alla resor man kommer göra i världen, men när väl mina barn kommer fråga hur min barndom var kommer jag alltid börja gråta för alla underbara minnen som min klass, mitt Sundsgymnasium, min Mp1B, Mp2B, Mp3B har skapat för mig eller så är det för att jag kommer komma ihåg när jag satt här och skrev detta inlägg och lyssnade på Coldplays Fix You.

Tack för mig!

Jag låter de som var mest på Malmöfestivalen, och därmed vet vad de pratar om, beskriva årets festival. Alltså, var goda och läs tidigare festivalrelaterade inlägg.

Vad jag kan dela med mig av är lite reflektion angående festivalens dansarrangemang. Det är synd att dansen flyttats, och skurits ner. Tidigare har det varit dans varje kväll under festivalveckan, alltid till i danskbandskretsar stora band. Den ordinarie utomhusdansbanan hade av rimliga skäl bra luftgenomströmning och svetten lackade inte riktigt så illa.

I år var det dans tre kvällar, inomhus. Resultatet av att dansen flyttade in var både positivt och negativt. Positivt därför att ljudet blev bättre, och för att golvet höll högre standard, och negativt eftersom det blev trångt och fruktansvärt varmt. I början hade de dessutom en enorm discokula igång, vilket ledde till sjösjukeliknande symptom om man, gud förbjude, fäste blicken i golvet ett ögonblick.

Till råga på allt elände kostade ett enkelt glas vatten 20 kronor och någon vattenflaska vågade man inte ta med sig. Man var ju på ett riktigt dansställe nu. Efter att ha smällt fyrtio kronor från mammas plånbok upptäckte jag att en danskompis hade vattenflaska med sig, sen blev det billigare.

Banden som spelade i år var bra. Barbados var jag aldrig på, men Thorleifs, CC & Lee och Larz-Kristerz gjorde alla kanoninsatser. Bubblarna, om man får uttrycka sig så, CC & Lee och Larz-Kristerz gjorde nog jobbet bättre än mer etablerade Thorleifs, som visserligen är duktiga men gick på halvfart i jämförelse. Eller är det för att jag kände igen fler av "bubblarnas" låtar?

Det tråkigaste med att dansa på festivalen är att man måste stå ca trettio minuter (ibland mer ibland mindre) i kö för att komma in i danslokalen. Vill man sen gå ut får man stå i kö igen för att komma tillbaka. Hint: Toaletterna var utanför danslokalen. (detta kunde dock lösas genom att man fick en stämpel vid en särskild ingång och visade den för att komma in igen, något jag fick reda på den sista kvällen) En annan trist sak är att halva dansgolvet täcks av folk som inte är där för att dansa utan bara vill lyssna. Rimligen borde de kunna stå vid kanten istället.

Lite reflektioner. Tro nu bara inte att jag enbart klagar, det var jättetrevligt att dansa på festivalen i år också, men mycket var annorlunda.

Sen tänkte jag avsluta med något sådär lagom dansrelaterat. Jag och Maria skulle filma när vi dansade för att se hur det såg ut...



Så kan det gå. Ha det bra allihop!

Dans-Mikael

Bakgrund:
Wictor tycker om musik. Väldigt mycket!
Dilemma:
Wictor har inte vissa skivor han vill ha.
Lösning:
Wictor frågar sina läsare om de har dem skivor han behöver.
Förfrågan:
Finns det en person som har någon av följande skivor?

Lista:
U2 - No line on the horizon
Kings of Leon - Only by the night
bob hund - Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk
System of a down - Mezmerize/Hypnotize


Wictor

Jag vill inte sno uppmärksamhet från Jesper. Jag tänker skriva om det han redan gjort. Fast jag har redan förvarnat er om att jag skulle repportera från Malmöfestivalen. Så jag tänker också dela ut priser, jag tänker också gilla grejer, men framförallt kommer jag att ogilla grejer. Jag kommer inte skriva i dagboksform. Funderade på det från början, men det blir nog bättre, smidigare och roligare så här.  
Förväntansfull? Nu kör vi!

Årets miss: MIKA
Han är ung, han är söt, han har kallats 2000-talets Freddie Mercury. Jag kan inte annat än hålla med. Hans röst är fantastisk, hans falsettregister är det inte många som rår på. Han kan framförallt skriva låtar som sätter sig på hjärnan. Hans debutskiva från 2007 innehöll tio låtar, varav sex stycken blev smörsäljande singlar.
Det är självklart Mika jag pratar om.
Jag var på inflyttningsfest och missade självklart Rix Fm festival där Mika tydligen ägde hela scenen. Det är årets femte största miss. (Coldplay, U2, AC/DC, Metallica).


Årets besvikelse: ARASH UTAN AYSEL?!?!
Arash är inte mycket att titta på. Han är inte mycket att lyssna på heller. Ja, vafan, jag läper linan ut. Hade jag fått en miljon hade jag fortfarande inte legat med honom.
Så varför man i smyg hejade på Arash i årets Eurovision song contest var för hans mycket attraktiva medsångerska. Hon som ger dig ögonkaries. Men inte var hon på Malmöfestivalen. Istället kom det in någon halvsnygg sångerska med tillhörande tondövhet.
Aysel, var tog du vägen?



Årets band vars låtar är bra den första minuten för att sen bli alltför skrikiga: JOHNOSSI
Rubriken säger väl allt. Johnossis låtar är underbara den första minuten, men sen blir det för skrikigt och John försöker utöva screamo. Inte okej. Bandet har emellertid ett par schyssta låtar, däribland Man must dance. Men nu kan jag inte tipsa om den för den har Jesper redan lagt upp i det föregående inlägget.
Så istället:


Årets uteblivna fylla: THE SOUNDS
Nej, jag menar inte Jesper. Pålagt skratt. Han blev full hälften av dagarna.
Jag menar inte heller mig.
Jag menar Maja Ivarsson och gänget.
Malmöfestivalen 2007. Enligt mina källor ska detta årtal stämma. Maja Ivarsson har tagit på sig en extra stor betongkeps (hon har druckit så mycket alkohol att Pete Doherty skulle applådera henne). Hon tar fram en flaska. Troligen har den varit fylld med vin innan. Nu är den på väg in i Majas underliv. På blodigaste jävla allvar.
God och glad, heja alkohol!
Men i år så uteblev fyllan. Även om hon drack öl på scenen. Det värsta hon gjorde i år var att simulera en avsugning på gitarristen. Hon kanske var full i alla fall?



Och så några mindre kategorier som inte kräver film.

Årets artikulering: BJÖRN RANELID
Sveriges mest hatade människa. Och just därför måste du älska honom.

Årets snyggaste: MAJA IVARSSON
Jamen, titta på henne!

Årets mest angenäma miss: DEAD BY APRIL
Jamen, lyssna på dem!

Årets idioti: ATT INTE MEDDELA ATT LJUSSHOWEN VAR FLYTTAD 
Man vill liksom inte missa årets avslutning på Malmöfestivalen. Men man var inte så noga med information där. Idiotiskt.

Årets hemresa: 100-BUSSEN I RIKTNING MOT FALSTERBO, STRAX ÖVER HALV TOLV
Ett par som gör slut. Tjejen är jätteledsen och gråter smink. Killen är iskall.
Mittemot de sitter ett par och hånglar upp varandra. Så mycket att jag sitter i vägen eftere ett tag. Ironi.
Vid påstigning fastnar en kille i dörren.
Kompisen till denna har druckit så mycket att han inte kan titta rakt fram.
När vi väl är i Vellinge börjar en person skrika följande: "VAFAN! Här luktar fitta! Var kommer det ifrån? Jo, från TJEJERNA DÄR BORTAAAAEHE!"
En hemresa att minnas med andra ord.
(Denna kategori hade faktiskt tre bubbblare, men det tar vi en annan gång).

Årets bästaste överraskning: BOB HNUD
Ja, de heter bob hund egentligen, Men på scenen stod det bob hnud.
När folk pratade om detta band när jag gick i mellanstadiet trodde att det var (då för mig) outhärdlig metall. Oj, så fel jag hade. Här har vi progg när den är som bäst. Och sångaren är dum i huvudet/genialisk. Han skuttar fram och tillbaka, vickar på rumpan, skriker idiotuttalanden. Han är helt enkelt en ny husgud för mig. Bredvid Ernst-Hugo Järegård, Björn Ranelid, Hugh Laurie och John C McGinley.
Bob Hund är faktiskt goa grejer. De är inte dåliga. De - ursäkta tonårsuttrycket - äger!


Årets bästa: U2
Nej, U2 var inte på Malmöfestivalen. Men det skulle dröja till söndagen under Malmöfestivalen innan jag fick se U2 i år. Jag såg de inte i Göteborg. Så då dög en 3D-biofilm alldeles utmärkt. Jag kan inte med ord beskriva hur bra den filmen var. Och dessutom fick man ju 3D-glasögon till.
Filmen hade allt.
Bono.
The Edge.
Sunday bloody sunday.
Pride (in the name of love).
Lite Fader Abraham.
Och alla andra låtar.
Helt jävla underbart.
Värt varenda krona.
Bono är verkligen världens coolaste man.


Tycker du inte att det var en rättvis vinst så tänk istället att det var bob hund. För de var bäst om man räknar endast de evenemang som Malmöfestivalen arrangerat.

Till sist.
Underbart att vara på Malmöfestivalen. Första gången jag var där. Och faktiskt första gången någonsin jag sett en konsert live. Helt fantastiskt. Jag längtar redan till nästa år.

Och ännu mer till sist.
Tack till Jesper och Tobias. Som jag tillbringade varenda dag på Malmöfestivalen med. Oerhört roligt att gå runt med er där.
Mindre tack till Markus som närvarade de sista dagarna.
Lite mindre till Jonathan som vi träffade på tisdagen.
Samma mängd tack till Mikael och Maria som vi träffade på onsdagen.
Och tack till er andra på Malmöfestivalen för att ni lyckades skapa en fantastisk stämning.

Vi ses nästa år, Malmöfestivalen.
Hälsningar
Wictor

Dag 6, The Sounds, bra låtar genom hela konserten fast dom lyckades skrämma mig när dom gick av scenen utan att dom spelade Living In America men tack gode någon så kom dom tillbaka för liksom vad är The Sounds utan Living In America! Efter Ljudet så var det lite mer öl och sen skulle vi se Thåström fast den planen gick åt helvete så vi (Jag, Wictor, Tobias och Markus) gick till Centralen, åt mat, prata sex och åkte hem.

Dag 7 sista dagen, skkkkiiiiiitttttt!! Tänk er att någon mördar er närmaste ungefär så kändes det inte men nästan :) Att bygga upp inför ett stort som fan ljusavslutningsinferno kl. 00:30 och sen får reda på att det var under konserten med The Sound of Philly!! WHAT THE F..K!! :(

Så hur var festivalen, helt OK enligt mig lite dåligt med "kända" band bland listan men som sagt helt OK.

Slut ord av Malmöfestivalen (enligt mig): 

             Bästa live band går till: Bob Hund
             

             Bästa låt går till: The Sounds, Living In Americ
      
       
             Bästa balkan röj går till: DeVotchKa
             
            
             Bästa enda-dag-som-det-regnade-på-konsert går till: Johnossi
            
             Bästa mat går till: Tex Mex, Nachos med salsasås
             Bästa roligaste tidpunkt för mig går till: Björn Ranelid
             Bästa fylledag går till: Torsdag

             Bästa konserten och höjdpunkten av hela Malmöfestivalen går till.........: Veronica Maggio!!

Puss Kram
Jesper, Wictor, Tobias och Markus (har ingen bild tyvärr så använd fantasin)

Hej kära folk

Idag blir det Malmöfestivalen med the Sounds, vet inte riktigt om jag ska vara glad eller sur bara de är bättre än 2007...

Men, men låt oss inte dröja mer på dom utan fortsätta vår Malmöfestivals, vad det nu är.

Dag 3, Johnossi, vet inte?? Hyfsat bra mycket hoppande bland publik men inga bilder :(

Dag 4 blev det i alla fall bättre för min musiksmak, DeVotchKa med as grym balkan röj! Björn Ranelid efter det, ooooooh ja! Kan ni tänka er Sveriges mest artikulerande människa tillsammans med fylla, underbart! Sen blev det A Camp där vi gick efter typ en halv timme för allt Nina hade på hjärtat var "God left my roof"

Dag 5 var det Nrj in the Park tillsammans med tro det eller ej Mikeal...liksom han må vara tillbaka på bloggen men vem vet var man har honom i verkligheten :) Men vad fick man höra på denna Park då? Jo, Swingfly UTAN Miss Bea!! Blä, fast jag fick se Swingfly :) Sen var det Dead by April på scen, not so good enligt mig (men säg inte det till någon fjortis rockare), Ola efter det och Sheri (eller något sånt), sen Arash, som också gjorde mig besviken. Darin däremot tog emot alla fjortistjejer väldigt bra eller var det tvärtom, för sitter man bakom scenen och kan fortfarande inte höra Tobias bredvid mig av allt skrik från tjejerna. 
Men sen kom dom, det bästa som hände på Parken, MINI VIVA!!


Singeln kommer ut den 6 september och den mååååååååssssttttttteeeeeee jag ha!! Plus att Frankee vinka åt mig backstage!! (SWEET!) hon börjar sjunga vid 1:20 om ni vill veta vem det är.

Dag 6 The Sounds! Mer info snart!


Och här kommer något som kanske kan glädja Jonas lite i och med att han har slutat spela WoW.

Do you wanna date my Avatar!


Puss kram
Från
Tobias, Jesper & Wictor

Jag tänker inte ljuga för er. Det har hänt mycket här på bloggen.
Vi har fått ta del av blogginlägg med fjortisstämpling.
Ägaren har tagit sina tabletter och är för närvarande fri från ägarsyndromet. Hur länge det kommer att vara kan bara tiden och Mikaels fingrar utvisa.
Och bloggen har gått Youtube igen.

Inget fel med det. Det var jag som startade trenden. Och skriver vi vanligt så är det bara vi själva som kommenterar. Våra, från början, mest trogna läsare har gått och slumpmässig sarkasm om att de hellre sitter vid datorn och tillfredställer sig själva än läser våra blogginlägg och blir klokare.
Snart kan vi börja rikta våra blogginlägg direkt till Kewin istället. Om han ens är kvar.

Så, vad ska då er favoritcyniker göra? Ska han skriva som vilken bloggare som helst och ro in lika många tråkighetspoäng som dem? Frestande, men jag fastar från tråkighet.
Ska han vara sarkastisk mot en eller flera personer i vårt avlånga land? Det behövs inte, han har redan gjort det i mängder.
Ska han rapportera hur Malmöfestivalen varit? Ja, men inte nu. Vi tar det när veckan är slut. Rapporten kommer troligen och förhoppningsvis på lördag.

En liten förhandstitt på rapporten:
"Hej, jag heter Wictor. (...) sög lika mycket som alla porrskådespelorskor i hela världen gör (...) Om jag fick bestämma skulle Knappen och Hakim få resa till Mars och tillbaka. När de kommer tillbaka har hela jordens befolkning och alla resurser flytt till Saturnus."
Ja, du greppar säkerligen.

Så, då har jag pockat på er uppmärksamhet hur länge som helst. Och ni orkar antagligen inte läsa mer, så därför kommer jag att avsluta det hela mitt i en


Wictor

Jag tänkte att eftersom jag redan nämnt några Collegehumor-klipp som handlar om Mario så kunde jag lika gärna lägga upp dem här. Det är taskigt att säga A men inte B...



Här kommer en till, en bonus.



Den jag tänkte lägga upp först går av någon anledning inte att bädda in, men här kommer en länk istället:
http://www.youtube.com/watch?v=Va8Sh4Agr58

Håll till godo Mariofans!

Mikael

How it all happened. Eller inte, men det är en småskojig film.



Vill du något lite mer anständigt så kan jag också rekommendera denna:



Skaparna kallar sig Collegehumor och har massvis av härliga humorklipp med skiftande nivå. För den Mario-glada kanske man kan få fresta med en film där Luigi tröttnar på Mario och går över till Sega? (Allt med glimten i ögat, så klart)

Ha det nu så trevligt på festivalen, alla som ska dit. Ni andra får gärna ha det bra ni också.

Mikael

---

... och för övrigt ska undertecknad på körskolans handledarutbildning idag

Hej, Jesper igen!

Vill bara berätta att en av våra bloggmedlemmar är död (inte på riktigt) och här kommer ett farvältal till honom och hoppas han kommer tillbaka från de döda snart:

Mikael du och jag har gått igenom så mycket tillsammans, du var vän till min dotters man, du fick MVG på nästan alla kurser, du blev så gullig när du blev sur på en viss "en ängel går väl inte genom rummet" person, du var en äkta gentleman. Tyvärr har du gått bort och kommer aldrig ses igen, men jag glömmer inte den dagen då jag och min andra fördömda vänner gick utanför ditt hus och såg ditt hår lika fint som alltid. Vi glömmer aldrig hur du alltid höll dig nykter på fester och andra evenemang, hur du var vårt ljus i det mörka när vi sakta och osäkert gick sicksak framåt.

Mikael hade ett hjärta stort, men man kan nästan säga att hans hjärna var större, Mikael var som en posetiv pol så fort man var ledsen så var han där och gav sitt leende åt en, det fanns inte en sekund man kunde på allvar vara sur på Mikael.

Jag kommer alltid minnas de dagar vi hade hemma hos Jonas då du, jag, Wictor, Martin och Anders satt och skratta åt Jonas små utbrott mot Mario Kart. Eller alla de dagar i ettan då du ständigt pratade om manga och dans eller i tvåan...nä det hoppar vi över. Men sen kom ju dagen då du var skit sur på din lärare i Svenska C? och på råga av allt det så går du igenom ett rum du tror är lektionfritt och får en mening som kommer kallas Mikaels mening i all framtid: "En ängel går väl inte genom rummet".

Mikael du kommer alltid vara i våra hjärtan som den gentleman som alltid gick ut ur ett klassrum med ett MVG, jag vill hedra dig med en låt, adjö och farväl:

Folk som säger att livet suger (jag är en av dom) vill jag bara säga en sak till och det är detta:


Doll-Dagga Buzz-Buzz Ziggety-Zag!



Ha en trevlig dag
Jesper

Två år.
Det kan var kort tid.
Eller lång tid.
Beror på vem du frågar.
En person med fyrtio år på nacken hävdar det första.
En yngling som vill handla på systemet urgerar det andra.
Vissa kan göra något med dessa två år.
Få barn, uppfostra dessa, börja på en livslång kärlek.
Inleda ett nytt jobb, klättra på karriärstegen, förverkliga sig själv.
Men ibland så går det inte att göra något.
Man finner sig otillräcklig.
Vad göra?
En vägg.
En är villig att ta sig an muren, visa tänderna och kämpa så hårt denne kan.
Den andra är mer tveksam.
Den jävla väggen.
Den satans jävla väggen. 
Två år kan göra så mycket.
Sammanbringa folk.
Men oftast separera.
Två år.
Två år.
Två år.

För er som har Spotify. Det vill säga alla utom Jonas. Varsågoda.

Tryck bara på skiten

Det är de låtar som Axis of awesome använder i sin sketch. Fast här är bara 31 låtar. Men Spotify äger inte hela musikvärlden. Det vet James Hetfield.

Puss och kram
Wictor

Nelly Furtado
+
Timbaland
=
???

Mikael
+
Rohypnol
=
???

Wictor
+
Rohypnol
=
<3<3<3

Sweden... the Final Frontier. These are the voyages of the supercar Volvo. Its seven-days mission: to explore strange new cities; to seek out new life and new civilizations; to boldly go where no man has gone before.

Så hur var det att åka genom Sverige? Jävligt trevligt och roligt om inte en jobbig syster satt bredvid mig hela bilresan :D
Men det som var trevligast med resan var att få veta att hela Kirunas stad måste ha flyttats fram till 2033 annars kommer hela staden rasa samman. Det var också roligt att få veta att Moras super stora häst inte var så överdrivet stor som man skulle tro och att Uppsala domkyrka var Jävligt stor! (Tyvärr har jag inga bilder just nu men de kommer upp senare ha tålamod :P)  Men detta var allt från mig en väldigt kort beskrivning av min resa.

Puss kram
Jesper

P.S.
Missa inte vår nya Marioismen!
Och för alla er som fortfarande tycker om de nya Sonic spelen gå och dö eller gå med Sonicismen!

Kyss!

Åkt till Karlskrona klockan fyra på natten, för att vara hemma vid tolv, lunchtid och missa avfirningen av Martin som rycker in imorgon.
CHECK!